/ Allmänt /

And he strikes again

.

/ Allmänt /

En favorithörna

/ Allmänt /

2016 going for 2017

Så var det 2017 mina vänner. Vad länge ni varit med mig. 

Det är svårt att säga att ett år är bra eller dåligt, för det är aldrig antingen eller. Alla år innefattar ju både bra och dåliga stunder eftersom livet fungerar på det sättet. Jag pratar ofta om livet visuellt i form av bägare. Kärlek/Karriär/Hälsa är mina. Det här året har inte varit mitt mest utvecklande år när det kommer till jobb. Det har hänt mycket och jag har testat och bytt mig omkring, men det har aldrig riktigt känts rätt. När saker inte känns rätt för mig så förflyttar jag min energi. Så karriärsmässigt skulle jag säga att jag varit oengagerad. Jag har inte haft det lilla extra helt enkelt. Det har varit utvecklande, det är det alltid. Men JAG har inte känt mig engagerad i det jag valt att lägga ner min tid på. 

Men som jag nämnde ovan är jag duktig på att förflytta min energi. Min kärleksbägare har därför, kanske inte helt oförväntat, varit väldigt bubblande. Jag har kunnat lägga extremt mycket av mig själv på mig och Zakarias vilket när det kommer till kritan kanske varit det som gjort att vi än idag håller ihop. Hans 2016 har varit en explosion karriärsmässigt. Men ni vet, man kompenserar ju varandra så fint då. När kontrasterna är stora. Jag vet inte vart vi hade varit idag om jag varit sådär inne i mig själv som jag kan bli periodvis. Därför är jag så glad att jag fått ge oss tid det här året då 2017 (förhoppningsvis) kommer se väldigt anorlunda ut för mig. Zakarias är verkligen så himla viktig för mig och jag älskar honom så, så mycket. Jag har aldrig haft så stark tillit och respekt för någon. Och attraktion. Så fruktansvärt mycket attraktion. Att jag har allt det och känner såhär, det har jag mig själv att tacka för. Så tack Clara, tack mig, för att jag lät mig själv bli alldeles hejdlöst förälskad i den här människan och för att jag varje dag låtit det lysa igenom alla tveksamma tankar och situationer. Livet är ju så jävla mycket vackrare när man delar det med någon som gör en lycklig.
 
Träningsmässigt har det varit lite åt båda hållen men jag skulle absolut inte kunna säga att det på något sätt har gått dåligt. Jag har i princip nått alla mina träningsmål från förra året. Utöver de fysiska målen är jag allra mest stolt över att jag idag vågar lita på min egen kunskap och förmåga. Förut kunde jag inte ta ett enda PB utan push från alla håll och kanter. Jag tror att träning för mig förut kanske varit lite av en principsak. Jag har ju alltid älskat träning och jag har alltid behövt det. Men jag minns känslan från en period i livet när träningen inte riktigt skedde på mina egna villkor. Jag åt nyttigt för att det var den stämpeln jag fått, tränade tungt för att det var så det skulle vara. Nu går jag och tränar för mig, jag vågar testa högre vikter för att jag vill mäta min egen styrka. Och det är också därför jag dragit mig undan från träningsplatser där jag känner människor, för att det under större delen av det här året varit viktigt att allting jag gör i dessa sammanhang bara är på grund av den jag vill vara och att jag enbart gör det här för MIG.
 
Nu är jag verkligen redo för ett nytt år. Jag har inga konkreta mål inför år 2017. Jag kommer lägga fokus på min personliga utveckling bara. Att försöka hitta balans i form av sunda, positiva relationer och i miljöer där jag känner mig älskad, trygg och behövd. I slutändan är det liksom det som räknas, att man känner att man tillfört något. Och att man själv varit värd andra människors tid och energi.