CLARA GENTELE

Svar: Men, när ska ni förstå? Jag är hundra procent säker på att jag inte utvecklar en ätstörning. Att vilja träna och att må dåligt av att inte få träna är inte att ha en ätstörning. Jag äter inte en massa skit och jag tränar nästan varenda dag. Varför? För att jag vill! För att jag som person BEHÖVER få träna så mycket för att orka med t.ex. läxor och skola. Jag har överskottsenergi och skulle inte jag få träna så här mycket så skulle jag inte kunna sova på kvällarna. Jag har redan sömnproblem, att inte få träna skulle göra mig till en nattuggla utan dess like. Sedan älskar jag att träna, det är det roligaste jag vet. Jag tränar inte för att jag måste eller för att jag känner mig tvungen, jag tränar för att jag vill. Sen har jag mål med träningen som kräver diciplin och en sund kost + mycket träning. Kanske mer träning än vad en "normal" människa tränar. Men så är det med allt. Vill man bli bäst på matematik så är man tvungen att plugga mer än 3 gånger i veckan.

Idag skulle jag har tränat TRE pass, men mådde dåligt imorse pga huvudvärk. Så jag lät bli! En människa med ätstörningar skulle inte legat kvar i sängen halva dagen. Jag behöver min dos av träning varenda dag och gick ut på en powerwalk för att känna att jag iallafall rört på mig idag. För ja, om jag inte får röra på mig får jag ångest. Jag mår dåligt då. Inte för att jag känner att jag måste bli smal, utan för att min kropp mår som bäst när den rör på sig. Jag märker hur bra min kropp och mitt psyke mår av träna och därför gör jag det.End of story, get over it.